Gissa vem?

 

Kunglig!

kostnadsfördelning

budgetarbete är charmerande. Det är nog en lycka att man är uppväxt med en matte som till största delen handlade om fördelning av frukter. Om Bengt får en banan och Kjell 30 bananer, Bengt äter inte bananer och var tredje banan i Kjells klase var dålig och måste slängas...Kjell älskar bananer och äter dessa hela tiden.
Gerlesborgsskolan är ett relativt komplext bygge med flera olika enheter med egna intäkter och egna utgifter. Därtill finns ett rätt stort bananplantage som kallas drift och underhåll. Kjell vill inte själv stå för all gödsel till plantaget utan vill att även Bengt skall vara med att betala. Problemet är att Bengt inte gillar bananer och vill inte kännas vid denna kostnad. Bengt och Kjell är gifta med varandra och har en familj som äter många bananer. Hur mycket gödsel skall då Bengt vara med och betala? Så sitter jag hela dagarna... och fördelar bananer, äpplen och päron.
 

nätsnokat

jag fick plötsligen ett infall att snoka lite på nätet. (är det det som är att surfa?) Hittade flera elever som bloggar. Det är ju jätteintressant utifrån ett ledningsperspektiv. Och inte minst ur ett marknadsföringsperspektiv. Det känns lite som att tjuvkika...

http://linnellinor.blogg.se/

http://fransapa.blogg.se/

http://alexandramarina.blogspot.com/

 

slow consumtion

jag har en granne i småland som jag kanske inte högaktar men ändå imponeras lite av.
Han berättade lite skämtsamt en gång när vi pratade om fackligt arbete att han blev elevrådsrepresentant i sin grundskola (det slutade där) enbart för att han var den i klassen som kunde läsa och skriva utan lärarstöd. Han är en sån där jobbajobbajobba och nu 35 år senare god för lite runda kanske 30 eller vad vet jag mer mkr.
Vi har likadana telefoner han och jag. Det är kanske därför vi har funnit varandra ute i åkern. Iphone generationen har slutat att titta tomt rakt ut och låta tankarna far runt runt lite som det behagar. Jag har beslutat att hoppa över även denna generation och satsar på en renovering av min fullständigt okrossbara 750i.

dags för elevutställningar

ja det är ganska uppmuntrande med friska elevutställningar. Bra för cynismen, åt båda håll. Ena hållet betyder att man tänker åh näe inte en till Jockum, varför inte göra nått helt annat. Å åt det andra hållet tänker man, ahae -ja, men det där kanske inte är så knasigt tänkt. Och så går man på så där en det ena en det andra, jojjo jojjo.
Nu är det alltså jojjotider runt om i landet och de surt investerade CSN pengarna skall nagelfaras -ger det utdelning? Ser man till publikintresset så är det inte helt fy skam.

Den tågresa jag åker i dag kostar egentligen 1250kr enligt konduktören. Själv fyndade jag min biljett för 41kr. Likadant är det med konsten, ett konstverk kan kosta 1000 kr eller 2 mkr. Samma storlek samma färg -olika konstnärer. Upplevelsen av konstverket skiljer sig kanske åt beroende på vad som värderas högst. Bildupplevelsen (och tågresan) är i det närmaste likvärdigt... i alla fall tillräckligt ofta för att jag skall våga mig på att skriva om saken.
hejdå.

livräddning på jobbet del II (The movie)

studiebesök hos Ivan del II

att enkelt förklara Ivan Stüffes livsverk bör man undvika. Men att bara visa bilder på hans verk är också att förringa hans arbete. En väg att närma sig Stüffe är att saxa Erik Hermelin från Wikipedia.

"Det var på S:t Lars sjukhus Hermelin översatte verk från latin, tyska och persiska av bland andra Attar, Jalal al-din Rumi, Jacob Böhme, Emmanuel Swedenborg, poeten Omar Khayyam (Rubaiyat), Shaikh Sa'di, Firdausi och Sana'i.
Hermelins mystika tolkning av Bibeln och Koranen var att den mänskliga "personligheten" är intet och Gud allt. Syftet med hans översättningar var att de skulle tina upp "vår frusna tankeförmåga" och "sätta hjertats vågor i svallning". Härigenom skulle människan bli mänskligare. Hermelin menade, som han skriver i ett brev till ett tryckeri i Lund, att hans översättningar tjänade ett praktiskt syfte; genom läsningen skulle man "komma äntligen från sounds to things, från sken till verklighet".

Stüffe är mycket mån om sin Hermelinsamling. Och vem skulle inte vara det?

studiebesök hos Ivan Stüffe

ett besök hos Ivan Stüffe är ingen självklarhet, inte ens i denna värld. Gunilla Hansson hade ordnat med kaffe och köpebullar och fint väder. Jag tog med vår formgivare Minja Smajic som var på besök. Att få provköra, med bildbevis, Ivans tävlingstrail var en lika anmärkningsvärd upplevelse som att diskutera arketyper, symboler, filosofi och andra referensramar. Mer bilder kommer.

Alla bilder av Gunilla Hansson.

Till vänster Ivan, mitten jag med Montessa samt Minja till höger.

livräddning på jobbet

 

Ewa Strömberg utbildar oss i HLR (hjärt-lung räddning.) 

Jag har väldigt svårt att tro att man fixar trettio hjärtmassage samt mun mot mun metoden samtidigt så lång tid det tar för en ambulans att komma hela vägen till Gerlesborg. Men om man är fler är chansen självklart större.

  

Pia König kollar pulsen på Angelica.

 

Ewa instruerar mun mot munmetoden på Pia, upp med hakan kolla luftvägaren.

Nästa steg i personalutbildningen är hur man använder en defibrillator, sk. hjärtstartare.

 

crossmedia communication som fraktal

annika har tagit oss tolv-långa-steg-in-i-den-digitala-kommunikationen. Vi har nu en officiell facebooksida med egen "gilla" fanklubb. Denna blogg är också länkad dit vilket gör att det jag skriver nu kommer upp som en händelse på vår facebooksida. Jag fasar för tanken att det som händer på facebooksidan kommer upp här. Sen startar en händelsekedja som kan liknas vid en fraktalspiral av korsande och seriekorsande nyhets- och nonsenshändelser.

bowling på jobbet

enligt liftarens guide till galaxen är svaret på Den Stora Frågan 42. En ond aning är att det svaret endast är en villfarelse, det rätta svaret är 38.

Gunilla, Anki och Åsa.

Jesper "slajdar" så han får ont. Snyggt så länge man inte ramlar.

Bertel ohotad mästare med över 500 poäng, strike efter strike. Imponerande. 

 

Praktikant Annika -parallell arm/hand.

 

Snörning versus kardborre.

  

Angelica - Melon? Bertel -fel årstid.

 

Marie. 

  

Irene -rak arm, huvud upp och klot ner.

trubbigt verktyg

hur kvalitetsbedömer man en eftergymnasial utbildning som utbildar i konst? Jag, våra konkurrenter och vår tillsynsmyndighet famlar i luften... ett trubbigt verktyg baserar sig på antalet platser våra studenter erövrar på högskolorna. Ett problematiserande faktum är att inte alla söker till högskolan efter att de har gått klart den yrkesförberedande skolan. Ett annat faktum är att flera jobbar i ett eller flera år i egen ateljé för att därefter söka och komma in på högskolan. Hur räknar man? Skall man införa återrapporteringsplikt upp till fem år efter avslutande eftergymnasial utbildning? En annan fråga är om alla högskolor skall värderas lika eller kan man tänka sig att Kungliga Konsthögskolan i  Stockholm värderas 1,5 ggr högre än konsthögskolan i Trondheim? (som ligger så kallt norrut) Ett annat problem är hur kandidat vs. magisterutbildningarna värderas, samt snart även forskarplatserna. Hursomhelst så kan Gerlesborgsskolan detta läsår vara stolt över antalet platser som vår studenter erövrar på högskolorna i Europa. Uppräkning kommer när alla svar är inkomna.