ställa ut

Jag har aldrig ställt ut på Vårsalongen. Jag har varken velat och aldrig ens prövat min lycka, och nu är det förmodligen försent. Det är över, den där känslan av nyfikenhet och förväntan. Som när man var nybakad konststudent mittemellan Konstfack och Mejan och pratade om att man hade en grej på gång, en utställning med några kompisar och nån annan hade med en målning på Vårsalongen. Man kommer aldrig från den där känslan. Som första kärleken ungefär. Man skall ställa ut! Nu äre fan på riktigt, nu är man konstnär! Och det spelar ingen roll om man är 25 eller 55 när man kör igång och gör det på riktigt. Ställer ut.