det finns en rytm att följa på skolan. Just nu råder lite av en posttraumatisk stress, ansökningar hit o dit är i stort avklarade, några är mycket mycket nöjda andra kanske mindre glada. Så kommer det alltid att vara vid en hårnålskurvan. Förr eller senare kommer alla oftast ändå förbi motståndet på ett eller annat sätt. Nu vankas slutredovisningar och elevutställningar. Lite upp till bevis även om man inte kom in på den där skolan som man helst ville gå på. Å vad skall man nu göra ...
Jag menar vem kan säga vad som är konst eller ej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar