en särling har gått bort

i Gerlesborgsskolans arkiv ligger en liten oansenlig mapp med grafiska blad av en säregen och i mitt tycke fantastisk konstnär. Bladen är röda och svarta och jag dristar mig till att minnas Roger Risberg med saknad. Jag kände honom inte väl men min beundran räckte gott och väl till för att närma mig honom de gånger man såg till honom på stan. Hans destruktiva liv och dåliga hälsa gjorde honom skör och labil, en människa som man inte alltid kunde läsa av. Lika ofta som han var generös och glad kunde han vara enormt jobbig och aggressiv. Glömt och förlåtet är de krossade fönster som han lämnade efter sig på skolan i Bohuslän. Jag drar mig bättre till minnes i slutet på åttiotalet när vi lärde känna varandra och han betalade sin mat på Moderna Museet med att signera sin tallrik med sitt dubbel R eller när vi en tidig morgon rumlade upp till hans 17 kvadratare på Erstagatan. Den syn vi väl mötte där har etsat sig fast för alltid. Två 20 liters färgburkar mitt på golvet och resten av rummet inkl. taket täckt av dukar, allt i rött och svart. Jag har hittat min färg som han sa. Rött och svart är det som återstår när man prövat allt. Tack Roger för fantastiska konstverk.