även om det finns en viss risk att jag blir omyndigförklarad vill jag
av flera anledningar gå till botten med detta med degblandaren.
Ett är givetvis att skolans restaurang åter skall baka sitt känt goda bröd,
men en annan kanske mer intressant filosofisk/politisk fråga gömmer
sig här. Vår degblandare tillverkas av A/S Wodschow & Co, ett nästan
100 årigt danskt företag. (Jag vet inte om det fortfarande är danskt, eller
om maskinerna tillverkas i Danmark men de marknadsförs som danskt.)
Så här ser vår 60-tals maskin ut.
Och så här ser de ut 40 år senare. Konstruktionen
är nästan bedövande enkel och tydlig. Formen berättar
utmärkt vad apparaten skall göra. Till och med en utomjording
skulle med lätthet kunna sätta igång och knåda deg i denna maskin.
Degblandarens enkelheten och den tydliga designen
påminner mig om svenska Brio. Ett av våra mest kända
varumärke som spelar i en egen division före Mattel och
Fischer Price, m.fl. platsskräp i slit och slängsamhället helt
utan självständig tidlöshet.
När Proventus köpte Brio i början av 2000 -talet förstod
nog varje form och konstmänniska att Magasin 3 ägaren
Robert Weil skulle göra allt som stod i hans makt att fortsätta
satsa på tydlighet- form och varumärkesstrategi. I dagsläget ser
det inte bra ut för Brio men varumärket med sin träleksaksstämpel
står orubbad och Proventus fortsätter sitt oförnuftiga men
finkänsliga sisyfosarbete med förhoppningsvis stor framsynthet.
Min nästa liknelse förutom mina Crockett & Jonesskor är
Gerlesborgsskolan som oförtrutligt jobbar på med en strävan
inte bara att vara bäst på det vi gör utan även se långsiktigt
på varumärkesfrågor och tydlighet. Gud vet om vi kommer att
som A/S Wodschow & Co om en 30 år eller så fortfarande kunna
levererar material med livslång hållbarhet. Men vi hittar i alla
fall långsiktiga kvalitetsförebilder i Bjørn (Bear), Brio och Crockett & Jones.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar