torsdag 23 september 2010

bokmässan

för mer än femton år sedan producerades 1 km trycksaker/år i Sverige. Alltså om man staplar alla böcker, tidningar, och broschyrer i en hög. Oräknat alla utskrifter från kopiatorer och printrar. Hur hög stapeln är i dag hittar jag inte på google. Men utan att slira på ™Orden kan man nog tro att stapeln har mångdubblat sig ett par ggr. Det är lätt att gapa på Bokmässan, tappa talförmågan och simma runt som en fisk bland allt vetande. I var och varannan monter talas det, ordet är dagens hälsning från ena sidan Fredrik Lindström och andra sidan Bengt Ohlsson. Bonniers och Piratförlaget har monterat upp kulsprutor och slänger långa mörka blickar på varandra. I varje skål blänker kristallblå cellofangodis tillsammans med kulturfagra kvinnor. Männen bär skägg och glasögon. Man är kulturell så där i synnerhet. Bokbussen, Bokskotten, Bokbåten och Bokbålet. Natur och Kultur, Lyrikvännen och Ordfront. Det är lätt att bli trött på allt vetande, man blir lite cynisk... eller så är det värmen. Nä, jag vet exakt när jag fick nog, jag överhörde en man i min ålder, mycket lik med skägg och slarviga byxor som sa till någon över en kaffe. Bokskåp! Nä du, jag kallar mina hyllor Drömceller. Jag skyndade ut med tunga kassar bokböcker och skulle precis sätt mig och vila, vänta på femmans spårvagn. Bredvid satte sig samtidigt en kille i fyraårsåldern. Det där är mammas plats sa den lille grabben oroligt. Mamman kom och ursäktade pojken och jag log och sa några ord till honom att det självklart var mammans plats. Sen sa jag en massa andra ganska roliga ord till fyraåringen. Jag såg i hållplatsglaset att han tittade länge på mig från sidan med söta jättestora mörkbruna ögon. Livet är roligast att leva och inte hela tiden att läsa om. 

(Gerlesborgsskolan har ett eget förlag som sparsamt ger ut en och annan titel.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar